Kakor, lotter, loppis eller pant — vad ger mest till klasskassan?

Alla klasser och lag hamnar i samma diskussion: hur ska vi få ihop pengarna? Kakor och lotter är beprövade. Loppis och sponsring funkar för vissa. Pant är nytt för de flesta. Vi driver Pantservice, så läs oss med det i åtanke — men vi har försökt räkna lika på alla, inklusive det som talar emot pant.

Av Tion, grundare av PantserviceNedtecknat av Jarmo · Publicerad 7 september 2026 · Uppdaterad 10 september 2026 · 5 min läsning

Fyra frågor vi ställer till varje sätt

1. Hur stor del av pengarna stannar hos klassen? (Resten går till ett företag, en leverantör eller ett lotteri.)
2. Vem betalar egentligen? Föräldrarna själva, släkten, grannarna — eller ingen alls?
3. Hur mycket jobb, och vems? Barnens eller föräldrarnas?
4. Hur länge håller det? En kampanj, eller något som ger varje månad?

Kakförsäljning (och strumpor, kryddor, toapapper)

Säljföretagen skickar en katalog, klassen tar upp beställningar, varorna levereras och klassen behåller en del av priset. Kakservice, det största företaget, uppger att klassen får 33–35 kr per burk som säljs för 75 kr — alltså cirka 45 procent; resten täcker tillverkning, frakt och företagets vinst¹. Andra säljföretag ligger mellan 30 och 50 procent.

• Stannar: cirka 45 %. Säljer klassen för 20 000 kr blir omkring 9 000 kr kvar.
• Vem betalar: nästan alltid föräldrarna, mor- och farföräldrar och kollegor. Pengarna kommer ur familjens egen plånbok — man köper kakor man annars inte köpt.
• Jobb: koncentrerat under 2–3 veckor. I praktiken föräldrarnas: listor på jobbet, hämta leverans, dela ut.
• Håller: en kampanj per termin; svårare för varje gång ("inte kakor igen").
• Fördelar: förutsägbart, snabbt, kräver ingen organisation efteråt. Fungerar för en klass som behöver 5 000 kr på tre veckor.

Bingolotter och lotterier

Föreningar säljer lotter från Folkspel (Bingolotto, Sverigelotten) och behåller en del av lottpriset. Folkspel uppger att föreningen får 23 kr per såld Bingolott som kostar 50 kr, alltså cirka 46 procent; på storkvällar och julkalendern 38–50 kr per hundralapp². Lotterier är reglerade och bara tillåtna för föreningar — en skolklass kan sällan sälja lotter i egen regi.

• Stannar: cirka 46 %. 200 sålda Bingolotter ger 4 600 kr.
• Vem betalar: föräldrar och släkt, som ofta känner sig tvungna.
• Jobb: föräldrarnas. Lotter måste redovisas och osålda returneras.
• Håller: återkommande (jul, nyår, Uppesittarkvällen), men tröttande.
• Fördelar: etablerat i föreningar, kräver inga barn på gatan. Passar en förening med engagerade föräldrar och behov av stora belopp.

Loppis, basar och bakförsäljning

• Stannar: 100 % — minus bordshyra och ingredienser.
• Vem betalar: besökare, ofta samma föräldrar. Prylarna kommer ur familjernas förråd.
• Jobb: stort men roligt, en helg. Barnen kan göra mycket själva.
• Håller: en gång per termin. Mängden saker att sälja tar slut.
• Fördelar: gemenskap, inga företag emellan, återbruk. Nackdel: oförutsägbart (200 kr eller 4 000 kr).

Sponsring och lokala företag

• Stannar: 100 %.
• Vem betalar: företaget — men det finns ett tak, och de flesta lokala företag får tio förfrågningar i veckan.
• Jobb: föräldrarnas kontakter. Barnen kan skriva brevet.
• Håller: ofta en gång. Kräver motprestation (logga på tröjan).
• Fördelar: stora belopp om det lyckas. Bäst för lag med synlighet.

Pant — och det som talar emot

Klassen hämtar grannarnas pant, pantar och swishar tillbaka en andel (70 procent är vanligt). Klassen behåller 30 procent av panten, eller mer om kunden väljer det.

• Stannar: 100 % av klassens andel. Det finns ingen leverantör — panten är värde som redan finns i grannarnas garage. Kostnaden är säckar (1–2 kr per säck) och, om ni använder Pantservice, 495 kr per termin efter de första 2 000 kronorna⁴.
• Vem betalar: ingen, i praktiken. Kunden får pengar tillbaka för burkar som annars stått kvar. Det är den stora skillnaden mot kakor och lotter: pengarna kommer inte ur föräldrarnas plånbok.
• Jobb: barnens, varje vecka — och det är både fördelen och nackdelen. Det kräver att någon faktiskt går rundan, och en vuxen som pantar och swishar.
• Håller: så länge klassen orkar. Kunderna återkommer utan att någon säljer om.

Sida vid sida

Vårt råd (med brasklapp)

Behöver ni pengar snabbt och en gång: kakor eller en loppis. Är ni en RF-förening: Pantamera Förening plus lotter är en klassisk kombination. Vill ni ha en inkomst som återkommer varje månad, där barnen gör jobbet och lär sig något, och där ingen förälder behöver köpa sådant de inte vill ha: pant. Många klasser gör en kakförsäljning för startkapitalet och pant för resten. Det finns ingen anledning att välja bara ett.

Vanliga frågor

Källor

1. Kakservice: Hur mycket tjänar man på att sälja kakor? — 33–35 kr per burk som säljs för 75 kr, alltså cirka 45 %
2. Folkspel: Så mycket tjänar ni — 23 kr per såld Bingolott (50 kr), 38–50 kr per lott på storkvällar och julkalender
3. Pantamera/Returpack: Fakta & statistik — pantvärden (2 kr/3 kr sedan 1 sept 2025), återvinningsgrad 88 %, så fungerar pantsystemet
4. Pantservice: Villkor, pris och så fungerar tjänsten
5. Pantamera Förening: Föreningskund — så funkar det (för idrottsföreningar anslutna till Riksidrottsförbundet)

Beloppen i artikeln är riktvärden från vad lag på Pantservice och deras föräldrar rapporterar, samt vanliga priser för småjobb i Sverige. Reglerna kontrollerades 10 september 2026. Hittar du ett fel? Mejla hej@pantservice.se.

TionGrundare av Pantservice, 9 år, Bjuv. Tion startade panthämtningen sommaren 2026 och bestämmer hur Pantservice ska fungera. Nedtecknat av pappa Jarmo, ansvarig vuxen.

Läs vidare